Så har till slut hela familjen semester. Det är naturligtvis skönt men det är också svårt att helt hålla tankarna borta från den kommande hösten. Min hälsa har försämrats den sista månaden. Framförallt är det andfåddheten som har kommit att märkas all tydligare. Kommer jag att kunna arbeta till hösten frågar jag mig. Arbetet har blivit en plats för mig att kunna släppa tankarna på vår egna situation och fokusera på annat. Kollegorna har blivit viktigare då umgänget på fritiden tyvärr har minskat. Arbetet har blivit en plats för mig att få känna mig normal igen. Måtte jag kunna arbeta till hösten.
Även om min hälsa tillåter kommer det vara svårt att få ihop familjens schema. Vi vill att GA ska fortsätta gå kortare tiden på förskolan det,trots att det gått över förväntan, innebär en stress för honom att vara i en större barngrupp. Men vi har nu fått ett flertal tider på Barnhabiliteringen och ämnar även gå en omfattande kommunikationsutbildning. Jag undrar så hur andra familjer kan få det att gå ihop.Utöver detta behöver jag regelbundna tider till två olika sjukgymnaster.
Men det är trots allt sommar och lösningen till hösten få komma senare. Nu ska jag fokusera på rätt saker. GA har nu börjat säga tvåordsmeningar vilket är fantastiskt roligt. Det hade jag knappast trott för ett halvår sedan. Vår gosse har gjort så stora framsteg.
